Fredag
En ung man kommer ut från trappen med sopor från två månader tillbaka. Hans upprymda blick berättar att det vankas fest. Soporna må ha luktat ett tag men när gästerna kommer är det ingen som kommer veta. Han ser glad och obekymmersam ut. Ignorance is a bliss.
Själv är jag tillbaka, bittrare än någonsin. Förstår inte varför jag blev en blandning av "En man som heter Ove" och "Dobby" i personligheten, arg med en stor nypa självömkan. Det kommer nog alltid vara så, men det blir ju faktiskt bättre. Positiva saker som hänt på sistonde:
1. När någon pratar kan jag oftast lyssna på denna trots att någon annan pratar i bakgrunden.
2. Nyligen hade jag tre aktiviteter på en kväll och kom levande ur. Tyckte till och med det var trevligt.
3. När min svärmor frågade hur läget var lyckades jag säga "bra" trots att hela min kropp ville lägga till ett, "meeeeen".
4. Jag har börjat kolla på film. Idag "Roma". Ett fantastiskt konststycke som fick mig att gråta.
5. Jag har börjat tänka i termer av "vill" och inte "ska". Tänk att det tog mig 25 år att lista ut det! Kanske därför jag ständigt känner mig som ett offer! Ha!
Tack och hej.