Dr. Foster
Älskar att hitta en ny serie som jag betar av snabbare än blixten. I förrgår fann jag Dr. Foster på svt, avfyrade de två avsnitten som fanns på play och drog vidare till ett av alla "watch online". Den var sjukt tung, handlade om en doktor vars man var otrogen och hur hon tar reda på sanningen kring det hela. Sjukt jävla bra uppbyggt!
Igår bara började skolpirret pirra mer än satan i kroppen, jag är jättenervig. Jag har alltid varit blyg inför nya människor men det börjar arta sig. Eller nä, inte alls blyg om det är så att jag bara känner NÅGON, men är jag helt ensam och ska börja mingla, då tar alla försvarstekniker över; "Oh well, jag hamnar där jag hamnar", "Oh well, jag har ju andra vänner", "Oh well, vill inte pusha det". Känner mig dock mer redo och sundare i kropp och knopp än någonsin, men klart jag tvivlar på min förmåga. Min senaste kandidat resulterade dock i vänner för livet, så jag kan väl ha det i åtanke....
Igår var jag så fruktansvärt bakis och social awkward men fann när jag satt på ett café, med solglasögon, gammal hamburgarsås på min byxdress- lyssnande på P3 dokumentär om "Mordet på Fadime", att OM MAN VILLE kunde man smygstarta nollningen. Jag bara kräktes av tanken på att vara social och skakade på huvudet och cyklade hem. Marinerade mina pommes i 4 h i olja (har aldrig gjort så bra pommes) och gjorde panerad fisk med morfars perfekta majo-sås. Jag kunde komma till ro med att det var lugnt, men klart oron infann sig- ÄR DET TYP ASMÅNGA DÄR NU? Ska jag bara duscha och dra dit eller?? Men det slutade med att jag hade en riktig hemmakväll och sket i att ifrågasätta mitt faktiskt sköna varande.
Lyssnade på ett 90 min avsnitt ute i naturen om ett annat mord, alla P3 dokumentär om mord är så jävla sorgliga. De bygger upp allt i podden så det känns som man känner de mördade, sen bara drar de mattan under en. Tomheten inför detta är obeskrivlig-, att det liksom inte finns en väg tillbaka. Brukar kolla på bilder av de mördade och bara känna "Jahapp". Ändå matar jag min hjärna med denna typ av "underhållning" gång på gång. Har alltid gillat att typ kolla på Tv4fakta om mord sent på lördagskvällar när jag var liten, läsa om de mest grisiga sakerna i sensationsnyheter på Aftonbladet som mamma köpte hem, eller om fängelselivet på den farligaste anstalten etc. Hmmm........
Idag blir det en "vanlig söndag" med mamma på besök, teledate med bästa vännen i Växjö och träning.