Skärtorsdag
Gillar namnet "Skärtorsdag". Det är något lite bittert över det men också mysigt. Den har bjudit på precis det; en lite för lång sovmorgon, en mysig lunch och en sköljande bitterhet. En touretteliknande sådan på fel gympamusik, på folk med svettiga ryggar på gymmet och att boken min inte är bra. Stressen har visat sig, min tumme är uppriven på sidan. Det har liksom inte brett ut sig men slagit i hanterbara stötar.
Hjärnan min är som en maskin som ska underhållas. När den är smord, saker och mål händer då känns det lite för enkelt. När allting tystnar är det jag som sitter och kollar ABF-kurser och tänker på livets mening. Allt är ohyggligt svårt. Det är viktigt att aldrig hamna där, i ifrågasättandet. Men inte heller i för högt tempo, för då slår stressen bakut på annat sätt.
Jag ser framemot påsk och Ystad. Havsluften och blåsten, total vila och mat.