eilahtan.blogg.se

Våren är här. För idag i alla fall. Inget ger mig så mycket prestationsångest som våren, om man bortser från socialt kompetenta vänner och höga skratt i samma rum som inte tillhör mig. Men är det inte vinterdepp är det vårdepp och jag kan inte värja mig. Det kanske är en allmän kvinnodepp som hon på humorfalangen refererade till, man gör och gör men är alltid lite.. lite död på insidan.   

 

På vintern är det dock en annan form av depp. Jag ligger i soffan. Är deppig. Alla andra är deppiga och det finns anledning till att vara deppig. Det är kallt. Det är mörkt. Man orkar inte göra något. Men när man är deppig på våren, då slutar alla andra vara deppiga och man är en sjuk jävel som inte känner för att grilla och är glad för att ÄNTLIGEN ta på sig solbrillor.  Jag är den sjuka jäveln. 

 

Köpte lite naturgodis för att "pigga upp" dagen. Försökte lura vågen och plocka lätta grejer. Det gick inte. Det blev 48 kr och jag utbrast "OJ" i kassan och skämdes inte ens. Jag tänkte till och med att det får jag unna mig... (väl?)

 

Jag har börjat andas väldigt mycket. Liksom dra ett stort andetag genom näsan för att kolla luftvägarna. Jag vill ständigt testa om akupunkturen hjälpt. Jag vet inte ens om jag bryr mig eller vad det är jag bryr mig om, för när jag exponerar mig för att inte ha kontroll över det känner jag ingenting. Ingenting.