Fint but not cramped
Allt är så svårt, att inte få krampat nu för tiden. Bara genuint och vackert. På julmiddagen på jobbet pratade jag med en konstnärinna. Min givna fråga var ju;
-"Vadå, målar du bara hela dagarna?"
-"Nej, det får ju inte bli frampressat, då blir det inget bra"
Så hon satt alltså och väntade, tills tiden infann sig och gjorde annat men's tiden gick. Säger man så om man ska "slanga" "medan"? "Men's"? Det är väl så man säger på någon dialekt, i alla fall. Jag är inge' vidare på att vänta tills inspirationen kommer. Finns inget värre än att vänta på inspiration, man trycker ju fram den om man vill ha den, tänker jag. Men då dör också lågan ganska snabbt. Som, det är trevligt att skriva men vissa inlägg skrivs ju för att jag vill skriva. Och de blir bra ibland, men de kommer inte från hjärteroten. Sen behöver ju inte allt vara det, om jag ska vara diplomatisk.
Jag steker en gryta just nu. Det skulle bli något annat, men det blev det fan heller. Couscousen blev kladdig som vanligt för jag orkade inte måtta, sen tänkte jag att jag slänger väl den i stekpannan med det andra då så blir den stekt torr. Nej nej, nu har jag en kladdig massa (som vanligt när jag ger mig på det här) med lite halloumibitar och grönkål som sticker ut.
Under julen har jag vart i Ystad. Jag såg Max där jag har flashbacks och blackouts ifrån. Jag såg gatorna jag ranglade hem på med dippsås på min Peak Performance-jacka. Så här i efterhand tycker jag det är ganska humoristiska och ljuva minnen. Ystad var trevligt att växa upp i. Jag tar tillbaka mina skällsord om staden. Allt var så spännande och ja jag glorifierar men jag är tacksam. Det kunde vart nåt värre. Jag vill leva om alltihop, det har jag känt länge. Annars får jag väl bli högstadie och gymnasie-lärare, för det är så himla kul med ungdomens sötma. Nu låter jag som en gubbe också.
Kan ha intensifierat mina minnen med "Skam" möjligtvis. Men det ger mig hopp om att det inte behöver vara så illa, med gymnasiet och högstadiet. Happ nu ska jag äta min kladdiga gryta, sen är det dags för jobb. Svårt att vara pigg och redo när det är mörkt som i en ishåls-vak och lika kallt i det samma. Ska möjligen "silvra" till mitt hår så kan det vara ljuset i tunneln ikväll. Fast jag vet inte om jag orkar, på grund av detta mörker och kyla...